De ni, har ni gjort det nån gång ?! för de ha ja, och det gjorde ont^^
Skulle riva kvistar till en midsommarstång till jobbet, å smet de en
gen så nu har jag ett välldigt  smickrande blåmärke mellan lill och fingfingret, hur
snyggt som hellst, nya modet ?!

Nåväl, min midsommar har då inte bestått av en massa alkoholdrickande
som det säkert har gjort för många andra, nej min midsommarhelg
har innehållit en massa arbete mer precis 26 timmars arbete sammanlagt
och vet ni vad det betyder, en jävla massa OB och klirr i kassan. Men det
behövs till den eventuella utlandsresan till hösten ;)
 
Och nu sitter jag på rast och drömmer mej bort, bort från byn och allas
lögner och svek. Jag längtar till BRÄNDÖN och dit far jag och Lina i morrgon
efter jobbet. Då blire mathandling på Willys och sen Dollar och Systemet
så klart. Håller vädret i sej så blire mest troligt grillning med kubb å nån
öl i morrn, SMARRIGT värre. Vi blir inte så långvariga där dock, bara till
Onsag förmidda för på eftermiddan äre jobbet som väntar, igen.

Nåjo hoppas alla haft en rolig Midsommarhelg som man kommer ihåg och inte
har supi bort!

Over and Out

Nåjo nu har man börjat jobba också, vilket känns förbannat skönt.
Tuff start dock.. jobbar mån, tis, ons, fre, lör, sön, mån.
Men de klirrar i plånkan så gott då ;)

Fast idag på jobbet kan man ju säga att man verkligen har fått jobba för
pengarna, fullrulle från start och lustigt nog skulle alla upp samtidigt.
Vi var bara 2 personal på 8 pers som behöver hjälp, hur fan tänker
dom som bestämmer ?! Hur länge tror dom att man som personal kommer att
orka me all jävla stress. Man är i de boendens hem, det ska kännas som ett
hem där man får hjälp, (för det är faktiskt därför man bor där.) Och på 2
pers kan man inte stanna och hjälpa så mycke som man vill  ( och som dom
är i behov av, förtjänar och som man ska kunna ge ) Nä hörni nu börjar de flesta äldreboenden
vara mindre som ett hem och mer som bara förvaring! Skärpning ni besämmande
gubb och kärringjävlar. Testa jobba själv får ni ser hur gott samvete man har
när man måste rusa från nån som sitter och gråter för att hjälpa en som kanske
har ramlat!

När ja kom hem så somna ja på en gång och sov i kanske 1 timme bara
och vakna på världens PMS humör så de va när att ja gick å la mej igen för
att se om ja vakna på rätt sida nästa gång. Gjorde dock inte det utan jag satte igång
och baka ist. Blev muffins, Rosa med marsmallows i och gröna med skivade bananer i.
Sen städa ja och renbädda i mitt rum och tvätta pärlan så nu skiner hon som solen. Ska städa
henne invändigt i morrn också för lillan släpper så förbannat mycke hår så man kan nästan
tro att säterna ha fått päls!

Och nu hamna ja här framför datorn, bränner ljus och doftolja, lyssnar på musik
och töntar på msn.

Over and Out

                                                                                                                                               Over and Over
...
Muffinsarna/ Så här går det att bygga pussel me en katt som heter Zid!

Okey jag vet att jag skrev onsdag igår då de egentligen var tisdag, men jag
är förvirrad i knoow, and im proud of it!

Har väll inte pysslat på med så mycke idag egentligen, vart på gymmet å 
träna nalta och färgat syrrans hår, thats it!
Händer inte så mycke i livet jusst nu vilket iof är ganska så trist men på månda
börjar ja ju gå på schema så man ska väll göra ingenting när man kan.

Hittade en låt också som man inte hört på läääänge, men den är dock
lika bra ändå, talande!:)
Lyssna och njut!

Så där ja där nu har ännu en dag gått och inte fan blev ja smartare för det ;P haha
Var på läkarstationen idag och fick väll blandade bra och dåliga besked med mej där
i från, så nu får man ju se va som händer.  Men de löser sej väll.
Men ja kan inte förstå varför ja ska stressa upp mej som en annan idiot när ja ska dit,
stressad, skakig, yr ja ni som är lika läkarrädda som mej ni vet hur det känns!
Så hemma ha ja bara laddat baterierena dvs sovit en stund, för ja kände bara hur
humöret barka då stressen släppte.

Ha väll inte så mycke å skriva egentligen, men lyssna på låtarna för Anouk är verkligen
underbar!

Over and out !

Jag är så förbannat less, arg och besviken på mej själv, varför sänkte jag min gard?

Poff träffad igen, fullträff, golvad...välkommen till verkligheten när kommer nästa käftsmäll? Kan ingen forma ett lexikon där det står när man ska backa undan och fly för livet, eller en lampa som blinkar när smärtan är nära? Att bli sårad tillhör en del av livet, men livet tillhör inte en del av smärtan. Ord är silver men kroppsspråk är guld, dvs kroppsspråket berättar mer än ord. Hur kan man tolka sånt så fruktansvärt fel?! Eller finns det dom som kommit på hur man utnyttjar kroppsspråket?

Sedan all denna osäkerhet, varför låter man den förstöra så mycket?! För den förstör verkligen allt, ska det vara så svårt att inse att ingen är perfekt, inte ens en själv, och man kommer aldrig kunna bli perfekt hur mycket man än försöker, för då kommer det bara något annat litet "fel" upp. Det är bara acceptera, men just det där med att acceptera är så svårt. För många gånger gör ett faktum ont. Och alla försöker undvika saker som gör ont. Det är naturligt.

Men jag är så äckligt less på att stånga pannan blodig för allt det jag vill ha (helt i onödan oftast), för det slutar ändå bara med en blodig fläck i väggen, jag är less på försöka förstå andra, jag vill att andra ska förstå mej någon gång.

Vad var det hela? En spelplan med pjäser och spelets ledare? Som fia med knuff, man jagar varandra med spänning, men kommer man för nära blir man bortknuffad. Gå tillbaka till gå, där man än en gång får stånga pannan blodig för att få det man vill ha.(oftast är man så trög att man fortsätter hoppas, men hoppet min vän, gör en alltid besviken)
Men det funkar inte så, ingen vill vara en spelpjäs och anpassa sig efter andras regler, men ibland måste man våga ta Changs kortet, och för många sitter det kortet långt in innan man ens vågar fundera på att använda det. Och bli utknuffad när man vågar det gör ont. Det gör så in i helvete ont, och tilliten till andra minskar en snäpp till. Hur många gånger tar det innan man tappar den helt? Tills den är borta med vinden, för när något är borta med vinden så är det verkligen förlorat, för vinden är otämjbar, den går sin egen väg och skiter i hur mycket man än står och bönar och skriker om att få något tillbaka. Då är det för sent.

Always remember nothing is what it seems, do never let your gard down if your not really sure it is worth it! Many times they just gona hurt you´re feelings and walk away.

My heart is marked.

                           


Tyck vad du vill, jusst nu är det så här hjärtat talar till mej. Kan vara fel, kan vara rätt. Döm mej inte, hata mej inte. För det är så här det känns. Fråga om det är nått.                     
Förbannad, lessen och arg